Många gravida undrar om fetaost går bra att äta, eftersom den är en saltlagrad ost och det finns mycket motstridig information om vilka ostar som räknas som riskostar. Det korta svaret är ja: fetaost är en säker ost att äta som gravid, så länge den är gjord på pastöriserad mjölk och säljs färdigförpackad. Är du osäker på vilken fetaost det gäller, eller vill förstå varför just tillverkningen avgör, går vi igenom det i detalj här.
Varför är fetaost säker att äta som gravid, enligt Livsmedelsverket?
Fetaost tillhör familjen kittostar, saltlagrade ostar som lagras i saltlake i stället för att mögelmogna eller hettas upp likt hårdost. Det som avgör om fetaosten är säker under graviditeten är inte osttypen i sig, utan vilken mjölk den är gjord på och hur den säljs. Är fetaosten gjord på pastöriserad mjölk och färdigförpackad, precis som de allra flesta fetaostar i svenska butikshyllor, går den bra att äta rakt av. Zetas fetaost är ett exempel som säljs just pastöriserad och färdigförpackad, vilket företaget själva bekräftar till kunder som frågar om graviditet. Livsmedelsverket, myndigheten som sammanställer de svenska matråden för gravida, ger samma besked i sin ostguide.
Pastöriseringen innebär att mjölken hettas upp innan osten tillverkas, vilket dödar eventuella listeriabakterier redan innan fetaosten når butikshyllan. Den färdiga förpackningen minskar dessutom risken för att osten förorenas efteråt, till skillnad mot lösviktsost som hanteras och skärs upp i en delikatessdisk.
Vad är listeria och varför är gravida extra känsliga?
Listeria är en bakterie som normalt är ofarlig för de flesta människor, men som i sällsynta fall kan orsaka listerios, en infektion som är betydligt allvarligare för gravida än för andra vuxna. Bakterien kan i sällsynta fall ta sig via moderkakan och nå fostret, i värsta fall med risk för missfall eller för tidig födsel.
Det är därför gravida får striktare kostråd kring just ost, chark och gravad fisk än övriga befolkningen, inte för att maten oftast är skadlig, utan för att konsekvenserna kan bli allvarliga i de sällsynta fall något går fel. Samma försiktighet gäller viss lagrad korv och kallrökt fisk, av liknande skäl.
Vilken fetaost bör du undvika som gravid?
Den fetaost du bör vara försiktig med är en ost gjord på opastöriserad mjölk och säljs i lösvikt, till exempel som en oförpackad bit i en delikatessdisk eller importerad feta utan tydlig märkning om pastörisering. Sådan opastöriserad kittost hinner inte genomgå samma bakteriedödande uppvärmning som den färdigförpackade varianten, vilket gör att listeriabakterier i teorin kan finnas kvar.
Det gäller särskilt när du reser utomlands, till exempel till Grekland, där lokal opastöriserad feta ibland köps direkt från marknaden eller en taverna. Är du osäker på ursprunget är den enklaste lösningen att fråga i disken om osten är pastöriserad, eller att hetta upp den innan du äter den.
Andra säkra ostar du kan äta som gravid
Flera ostar som ofta uppfattas som riskabla är i själva verket säkra, av liknande skäl som fetaost:
- Mozzarella — hettas upp i varmt vatten eller vassle vid tillverkningen, säker oavsett mjölktyp. Läs mer om burrata under graviditeten, som tillverkas på samma sätt.
- Halloumi — en halvhård ost som också går bra att äta som gravid.
- Hårdostar — parmesan, grevé, herrgård, prästost, cheddar och andra hyvelbara hårdostar. Listeria trivs inte i den låga vattenhalten, oavsett mjölktyp.
- Smältost — bredbar ost i tub eller plastask, gjord på pastöriserad mjölk.
- Andra färskostar i förpackning — till exempel philadelphiaost, ricotta, mascarpone och cream cheese, eftersom de tillverkas av pastöriserad mjölk.
Gemensamt för listan är att antingen tillverkningsprocessen (pastörisering eller uppvärmning) eller ostens struktur (låg vattenhalt) gör att listeria inte får fäste.
Kan en riskost vara säker om du hettar upp den?
Ja. Upphettas en opastöriserad fetaost, eller någon annan riskost som brie, gorgonzola eller taleggio, till minst 70 grader så att den blir rykande het, till exempel i en ugnsgratäng, på en varm sallad eller en het pizza, dör listeriabakterierna och osten går bra att äta även under graviditeten. Det är alltså inte osttypen i sig som avgör, utan om den äts rå och kall eller upphettad.
Ostar att vara extra försiktig med råa är mögelostar och andra kittostar på opastöriserad mjölk, till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherin och taleggio. De hinner inte hettas upp under tillverkningen på samma sätt som en pastöriserad fetaost eller mozzarella.
Vanliga frågor om fisk, kaffe, koffein och alkohol under graviditeten
Ost är sällan den enda frågan när matlistan för graviditeten ska läggas, så här är kortversionen av det som ofta dyker upp i samma andetag, precis som frågor kring sushi under graviditeten:
- Fisk — ät gärna fisk 2–3 gånger i veckan, varav en gång fet fisk som lax, sill eller makrill, för att få i dig omega-3, D-vitamin och jod. Undantaget är viss rovfisk och fisk från Östersjön, som kan innehålla mer miljögifter och därför bör ätas mer sällan.
- Kaffe och koffein — håll koffeinintaget till högst 200 milligram per dag, ungefär 3–4 deciliter bryggkaffe, och räkna in te och energidrycker i samma summa.
- Alkohol — rekommendationen är att avstå helt under hela graviditeten, eftersom det inte finns någon känd säker nivå.
Kosttillskott under graviditeten
Utöver vad du äter och undviker rekommenderas de flesta gravida att se över sitt intag av folsyra, järn, D-vitamin, B12, kalcium och jod, gärna i samråd med barnmorskan. Folsyra är särskilt viktigt tidigt i graviditeten, precis som beskrivs i vår guide om folsyra under graviditeten, medan D-vitamin och jod ofta behöver kompletteras genom hela graviditeten eftersom de är svåra att få i tillräcklig mängd enbart via maten i Sverige.
Praktiska tips – så följer du Livsmedelsverkets råd om fetaost
- Välj färdigförpackad fetaost och kontrollera att förpackningen anger pastöriserad mjölk.
- Var extra uppmärksam på lösviktsost i delikatessdiskar, både i Sverige och utomlands.
- Öppnad fetaost bör ätas inom ungefär tre dygn, och den går även bra att frysa väl förpackad om du vill spara den längre.
- Förvara fetaosten kallt i kylskåp och kassera den om lukt, färg eller konsistens avviker från det normala.
- Känner du dig osäker på en specifik produkt, kolla på Livsmedelsverket eller fråga din barnmorska vid nästa besök.
Sammanfattningsvis: fetaost är en av de ostar du kan känna dig trygg med under graviditeten, så länge den är pastöriserad och färdigförpackad. Är du osäker på ursprunget, exempelvis vid en resa utomlands, är den enklaste lösningen att hetta upp osten innan du äter den.