Gulsot bebis är ett av de allra vanligaste tillstånden du möter som nybliven förälder. De flesta nyfödda barn drabbas och det skapar oro när huden och ögonvitorna får en gulaktig ton. Guiden nedan förklarar vad som händer i kroppen, vilka symtom du ska hålla koll på och vad ljusbehandling (fototerapi) innebär.
Vad är gulsot hos nyfödda?
Gulsot, medicinsk term ikterus, innebär att barnets hud och ögonvitor färgas gula och gulaktiga på grund av för höga halter av ämnet bilirubin i blodet. Bilirubin är en restprodukt vid nedbrytningen av röda blodkroppar och filtreras normalt av levern, som sedan utsöndrar det via gallan och avföringen.
Hos nyfödda barn är levern omogen och klarar inte alltid av att bryta ner bilirubinet i den takt det bildas. Bilirubinet ansamlas i blodet och sprider sig ut i huden, vilket gör att barnets hud blir gult och gulaktig.
Varför uppstår gulsot hos nyfödda?
Under fostertiden har barnet ett stort antal röda blodkroppar för att effektivt ta upp syre via moderkakan. När barnet är fött behövs inte samma antal röda blodkroppar längre, och kroppen börjar bryta ner överskottet. Det bildar stora mängder bilirubin på kort tid.
Hos en vuxen lever fungerar tillräckligt bra för att hantera nedbrytningen. Hos nyfödda barn är levern omogen och klarar inte alltid av att bryta ner tillräckligt mycket bilirubin i den takt det bildas. Resultatet är att bilirubinnivåerna stiger, vilket ger gulsot. Det är alltså ett tecken på leveromognad, inte på leversjukdom.
Hur vanligt är gulsot bebis?
Gulsot hos nyfödda är ett mycket vanligt tillstånd. Ungefär 60 procent av fullgångna nyfödda och upp till 80 procent av tidigt födda barn utvecklar gulsot under sin första levnadsvecka. Det är mer regel än undantag.
Symtom att hålla koll på
Gul hud och gula ögonvitor är de tydligaste symtomen. Gulheten börjar vanligtvis i ansiktet och rör sig nedåt: mot bröstkorgen, buken och extremiteterna. Ju längre ner gulheten nått, desto högre är bilirubinnivån generellt.
Kontrollera barnets hud i dagsljus; det är svårare att bedöma gulaktig nyans i konstgjort ljus. Hos bebisar med mörkare hudton syns gulheten tydligast i handflatorna, fotsulorna och ögonvitorna.
Övriga symtom du ska hålla koll på:
- Trög och dåsig bebis. Höga bilirubinnivåer gör bebisen sömnig och svår att väcka för matning, vilket skapar en negativ spiral: barnet äter för lite och bilirubinets utsöndring bromsas.
- Matningssvårigheter. Bebisen ger svaga sugsignaler eller somnar tidigt vid bröstet.
- Mörkare urin och ljusare avföring. Bilirubin som söker sig ut via njurarna ger mörkare urin. Kraftigt blekfärgad eller vit, lergrå avföring kräver akut läkarkontakt eftersom det kan tyda på kolestas, ett mer ovanligt tillstånd.
Gulsot uppträder vanligtvis 2–3 dagar efter födseln och är som tydligast dag 3–6. Eftersom de flesta familjer skrivs ut från BB dag 1–2 märks gulheten ofta hemma.
Typer av gulsot
Fysiologisk gulsot är den vanligaste formen. Det är ett normalt biologiskt svar på leveromognaden och ofarligt för de allra flesta. Fysiologisk gulsot försvinner normalt inom 1–2 veckor hos fullgångna nyfödda barn och behandlas sällan.
Bröstmjölksgulsot uppstår när ämnen i bröstmjölken bromsar leverns förmåga att utsöndra bilirubin. Det barnet får via mammans bröstmjölk kan påverka bilirubinnivåerna. Bröstmjölksgulsot kan kvarstå 2–4 månader men är i de allra flesta fall ofarlig. Du ska inte sluta amma; fortsatt amning är fördelaktigt.
Patologisk gulsot orsakas av annat än leveromognad, till exempel blodgruppsinkompatibilitet (Rh- eller ABO-konflikt), infektion eller ärftliga blodsjukdomar. Dessa fall kräver utredning och behandling.
Behandling av gulsot
Ökad amning är det första steget. Amma eller flaskmata bebisen 8–12 gånger per dygn under de första dagarna. Regelbunden matning ökar tarmrörelsen och hjälper kroppen att utsöndra bilirubin via avföringen. Väck bebisen om det gått mer än tre timmar sedan senaste matningen.
Ljusbehandling (fototerapi) sätts in när bilirubinnivåerna överstiger ett gränsvärde som varierar med barnets ålder och hälsotillstånd. Bebisen placeras under en speciell ljuslampa med blågrönt ljus, eller på en ljusfilt, klädd i enbart blöja. Ögonen skyddas med mjuka ögonskydd. Ljuset ändrar bilirubinets kemiska struktur så att det kan behandlas och utsöndras via urin och avföring utan att skada hjärnan. Behandlingen ger inga biverkningar och brukar behövas ett till några dygn.
Utbytestransfusion är ovanligt men kan bli nödvändigt om bilirubinnivåerna är mycket höga trots ljusbehandling. Det är sällsynt i Sverige tack vare effektiv rutinscreening.
Bilirubinnivån mäts via transkutan mätning (TcB), en handhållen lampa mot huden, eller via blodprov från hälen vid höga värden. Alla nyfödda barn kontrolleras rutinmässigt inför hemgång från BB.
Riskfaktorer och prognos
Följande faktorer ökar risken för att gulsot ska bli allvarligare eller kräva behandling:
- Tidig födsel (för tidigt födda barn har omognare lever)
- Amning (amnade bebisar har något högre bilirubinnivåer, men det är inte ett skäl att sluta amma)
- Syskon som haft behandlingskrävande gulsot
- Blodgruppsinkompatibilitet (Rh- eller ABO-konflikt)
- Infektion eller andra medicinska tillstånd hos barnet
Söka vård: när ska du kontakta BVC eller 1177?
Kontakta BVC om barnets hud är gulaktig och ingen kontroll är inbokad, om gulsoten inte försvunnit efter två veckors ålder, eller om avföringen är blekt vit eller lergrå.
Ring 1177 eller sök akut om:
- Bebisen är svår att väcka och inte äter normalt
- Gulheten sprider sig snabbt ned mot armar och ben
- Bebisen har feber
- Du är orolig och vill ha en snabb bedömning; det är alltid rätt att ringa 1177
Prognosen vid gulsot är mycket god. Fysiologisk gulsot läker ut av sig självt. Behandlingskrävande gulsot svarar väl på ljusbehandling. Kernikterus är en raritet i Sverige idag, just tack vare det systematiska bilirubinscreeningprogrammet på BB och BVC.
Är du nyfiken på hur det ser ut rent allmänt de första veckorna kan du läsa vår guide om den nyfödda bebisen eller om hormonplitor hos bebis, ett annat vanligt tillstånd under nyföddhetsperioden.