Kikhosta (pertussis) är en bakterieinfektion i luftvägarna som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Sjukdomen börjar som en förkylning och övergår efter en till två veckor i kraftiga hostattacker, ofta med ett pipande ljud när barnet drar efter andan, så kallade kikningar. För de flesta barn och vuxna är kikhosta jobbig men inte farlig. För spädbarn som ännu inte hunnit få vaccin kan sjukdomen däremot bli livshotande, och därför erbjuds både barn och gravida vaccination mot kikhosta.
Snabbfakta om kikhosta
| Vad | Fakta |
|---|---|
| Orsak | Bakterien Bordetella pertussis, sprids som droppsmitta |
| Inkubationstid | Oftast en till två veckor, ibland upp till tre veckor |
| Typiska symtom | Förkylning, sedan hostattacker med kikningar och kräkningar |
| Förlopp | Hostattacker i tre till åtta veckor, helt frisk efter upp till tio till tolv veckor |
| Störst risk | Spädbarn yngre än sex månader |
| Skydd | Vaccin vid 3, 5 och 12 månader, påfyllnad vid 5 och 14 till 16 år, samt till gravida |
Symtom vid kikhosta
En typisk kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Barnet får snuva, lite hosta och ibland lätt feber. Efter en till två veckor blir hostan kraftigare och kommer i attacker.
Under hostattackerna kan barnet hosta tills ansiktet blir rödblått och andan tar slut. När barnet till sist drar in luft hörs ett väsande eller pipande ljud, kikningen, som har gett sjukdomen dess namn. Det är vanligt att barnet kräks upp slem efteråt och blir utmattat. Hostan kommer ofta på natten när barnet ligger ner, och antalet attacker varierar från några få till upp till femtio per dygn. Mellan attackerna kan barnet verka nästan friskt och ofta vara utan feber.
De mest intensiva hostattackerna brukar pågå i två till fyra veckor och sedan långsamt avta. Sjukdomen kan sitta i upp till tio till tolv veckor, och hostan kan komma tillbaka vid nästa förkylning. Därför kallas kikhosta ibland för hundradagarshosta.
Symtom hos vuxna och vaccinerade
Vuxna och äldre barn som är vaccinerade eller har haft kikhosta tidigare får oftast lindrigare symtom, till exempel en rethosta som håller i sig i flera veckor. Det gör sjukdomen svår att skilja från annan långvarig hosta. Den som har lindriga symtom smittar ändå. En översikt över andra orsaker hittar du i vår guide om hosta hos barn och olika typer av hosta.
Varför är kikhosta farligt för spädbarn?
Barn yngre än sex månader har inte fullt skydd av vaccinet, och de allra mest utsatta är spädbarn under tre månader som ännu inte fått sin första dos. Hos dem kan hostattackerna leda till andningsuppehåll och syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen innan hostan eller kikningarna har börjat, och de yngsta spädbarnen har ofta ingen feber alls. Kramper och lunginflammation förekommer också.
Spädbarn med kikhosta behöver därför ofta vård på sjukhus där andningen övervakas. Samma sak gäller för tidigt födda barn och barn med vissa kroniska sjukdomar.
Hur smittar kikhosta?
Kikhosta smittar som droppsmitta när den som är sjuk hostar eller nyser. Smittan sprids framför allt inomhus och kräver oftast nära kontakt under mer än en timme. Den kan också spridas via ytor, om du tar på dem och sedan gnuggar dig i ögonen eller näsan. Kikhosta hör till de mest smittsamma sjukdomarna: inom en familj smittas upp till 70 till 90 procent av dem som saknar skydd.
Smittsamheten är störst under förkylningsfasen, de första en till två veckorna efter att symtomen börjat. Sedan avtar den, men det kan ta upp till sex veckor innan den sjuka är helt smittfri.
Ovaccinerade personer och spädbarn yngre än sex månader smittas lättast. När små barn blir allvarligt sjuka har de nästan alltid smittats av en vuxen som bara haft hosta och inte vetat om att det var kikhosta.
När ska du söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du misstänker kikhosta hos dig själv eller ditt barn, eller om hostan har hållit i sig i mer än tre veckor utan att avta. Kontakta vårdcentral eller jourmottagning om:
- ditt barn är yngre än ett år och har utsatts för smitta
- du som vuxen har hostat i två veckor eller mer och umgås nära med ett barn under ett år
- du är gravid efter vecka 27 och har hostat i två veckor eller mer
- barnet får mer feber eller ont på ett nytt ställe, vilket kan tyda på en följdsjukdom.
Sök genast vård på akutmottagning om ett barn yngre än sex månader har hosta med kikningar. Detsamma gäller barn med astma eller nedsatt immunförsvar. Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Utredning: så ställs diagnosen
Har barnet typiska kikningar är diagnosen ofta enkel. Innan kikningarna har börjat liknar symtomen andra luftvägsinfektioner, till exempel RS-virus, och eftersom barnet kan verka friskt mellan attackerna är det svårt att se något vid ett enskilt besök. Läkaren lyssnar på lungorna, undersöker svalget och tar ett prov från näsan med en särskild pinne. Svaret kommer oftast efter några dagar.
Behandling: så behandlas kikhosta
Det finns inget läkemedel som botar kikhosta, och hostmediciner brukar inte hjälpa. Antibiotika kan lindra sjukdomen om den sätts in under första veckan, och den minskar smittsamheten även senare. Efter minst fem dygns behandling räknas den sjuka som smittfri.
Så behandlas kikhosta hos de yngsta barnen:
- Barn under sex månader får antibiotika redan om de har utsatts för smitta, även utan symtom.
- Barn mellan sex och tolv månader får antibiotika när de första förkylningssymtomen kommer.
- Äldre barn och vuxna med kikhosta som inte kan undvika spädbarn får antibiotika för att skydda dem.
Hemma kan du göra det lättare för barnet genom att höja huvudändan på sängen, ge lite extra att dricka så att slemmet lossnar och ha en hink vid sängen för nattens attacker. Många barn tappar aptiten, så låt barnet äta det hen är sugen på.
Hemma från förskola och skola
De flesta barn behöver vara hemma under den mest intensiva perioden. Barnet kan gå tillbaka när det orkar, även om hostan finns kvar, och ska då ha varit feberfritt ett dygn utan febernedsättande läkemedel. Berätta för förskolan eller skolan att barnet har kikhosta, så att familjer med spädbarn kan vara uppmärksamma.
Kikhosta och graviditet
Kikhosta ger inte andra symtom hos en gravid kvinna än hos andra vuxna. Risken ligger i att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Har du hostat länge sent i graviditeten kan det vara kikhosta, och efter vecka 27 kan du och de som står barnet nära behöva antibiotika så att barnet skyddas från smittan.
Sedan 2022 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att gravida vaccinerar sig mot kikhosta från graviditetsvecka 16. Det är inte vaccinet som förs över till fostret utan de antikroppar du bildar, och de skyddar barnet fram till den första egna dosen vid tre månader. Skyddet i barnet finns bara kvar en begränsad tid, så vaccinationen rekommenderas vid varje graviditet, även om de kommer tätt. Sprutan ges i överarmen och skyddar samtidigt mot stelkramp och difteri. Vaccinet påverkar inte graviditeten eller fostret negativt.
Vaccination mot kikhosta för barn
I det svenska vaccinationsprogrammet får barn vaccin mot kikhosta på BVC vid 3, 5 och 12 månaders ålder och sedan påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och 14 till 16 års ålder. Vaccinet är ett kombinationsvaccin som även skyddar mot bland annat difteri, stelkramp och polio. Redan den första dosen minskar risken för allvarlig sjukdom, så den ska inte skjutas upp. Vill du veta mer om ett annat vaccin i programmet har vi en genomgång av mässling och MPR-vaccinet.
Vaccinet skyddar i fem till tio år och immuniteten efter genomgången sjukdom varar i ungefär 15 år. Kikhosta går därför inte att vaccinera bort helt, och vuxna kan bära på smittan utan att veta om det.
Komplikationer när sjukdomen drar ut på tiden
Den vanligaste komplikationen hos barn är lunginflammation eller öroninflammation, som orsakas av en ny bakterieinfektion ovanpå kikhostan. Barnet får då feber igen eller verkar sjukare, tröttare och gnälligare. Kontakta vårdcentralen om det händer. Långa perioder med hostattacker och kräkningar kan också ge viktnedgång. Vuxna får sällan följdsjukdomar.
Relaterad information om kikhosta
Kikhosta i Sverige
Barn i Sverige började vaccineras mot kikhosta på 1950-talet. Vaccinet togs bort 1979 eftersom skyddet hade blivit sämre, och under 1980- och 1990-talen blev sjukdomen åter vanlig. År 1996 infördes ett nytt vaccin och antalet fall minskade kraftigt. Under pandemiåren 2020 till 2022 var kikhosta ovanligare än någonsin, men 2024 kom ett stort utbrott med 2 553 rapporterade fall, varav 194 hos barn under ett år.
Anmälningsplikt och behandlande läkares ansvar
Kikhosta är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Den behandlande läkaren anmäler varje fall till regionens smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten, och smittspårningen görs främst för att hitta och skydda spädbarn i omgivningen.
Källor och externa länkar
- Kikhosta, 1177
- Frågor och svar om vaccination mot kikhosta, Folkhälsomyndigheten
- Pertussis (kikhosta), Infpreg
- Pertussis, kikhosta, Läkemedelsboken