Kolik hos barn innebär intensiva skrikperioder hos ett spädbarn som i övrigt är friskt, äter och växer normalt. Barnet gråter ofta otröstligt och är svårt att lugna, trots att det inte finns någon annan sjukdom bakom. Kolik brukar börja runt 2 veckors ålder, är vanligen som intensivast vid ungefär 6 veckor och klingar av vid 3-4 månader. Det är en uteslutningsdiagnos, och det finns ingen enskild orsak som är vetenskapligt bevisad.
För den som står mitt i det är kolik sällan bara en medicinsk fråga, utan en fråga om hur man orkar dagarna och kvällarna. Här går vi igenom symtom, tänkbara orsaker, konkreta tips som kan lindra och när det är läge att söka vård.
Vad är spädbarnskolik hos barn?
Spädbarnskolik, ibland kallad tremånaderskolik, är den vanligaste förklaringen till att i övrigt friska spädbarn skriker mycket mer än väntat. En vedertagen tumregel, den internationella “3-regeln”, beskriver kolik som skrik mer än 3 timmar per dag, mer än tre dagar i veckan, under mer än 3 veckor. Svensk barnhälsovård lägger dock större vikt vid mönstret än vid exakta timmar: skrik som kommer återkommande på kvällar, en spänd mage och ett barn som är svårt att trösta trots att grundbehoven är tillgodosedda.
Diagnosen ställs genom uteslutning. Barnet ska i övrigt vara friskt, öka i vikt som förväntat och vara symtomfritt mellan skrikattackerna. Just för att kolik inte har någon enskild, bevisad orsak är den svår att förebygga helt, men det finns flera saker som brukar lindra.
Hur vet jag om mitt barn har kolik? Symtom på spädbarnskolik
Ett barn med kolik gråter otröstligt och är svårt att trösta, även efter att du har provat mat, blöjbyte och närhet. Skriket kommer typiskt på kvällar och kan pågå i timmar. Under skrikattacken drar barnet ofta upp knäna mot magen, spänner magmusklerna och blir röd i ansiktet av ansträngningen. Mellan attackerna är barnet däremot som vanligt: äter, sover och är på gott humör, vilket är ett viktigt tecken på att det handlar om kolik och inte något annat.
Vad orsakar kolik hos spädbarn?
Ingen enskild orsak till spädbarnskolik är vetenskapligt fastställd, men flera faktorer tros samverka. Mag-tarmkanalen hos ett nyfött barn är fortfarande omogen och kan ha svårt att transportera gaser vidare genom tarmen, vilket ger obehag och spänd mage. Barnet kan också svälja luft vid matningen, till exempel om du ammar och barnet sväljer mycket luft samtidigt som mjölken, eller om nappflödet på flaskan är fel inställt. En del forskning pekar också på att kolik hänger ihop med att barnet ännu inte kan reglera intryck och stimulans, vilket gör kvällar med mycket aktivitet i hemmet extra jobbiga.
Vad kan jag göra själv? Tips som lindrar kolik
Flera enkla tips brukar lindra, även om inget fungerar garanterat för alla barn. Att bära barnet tätt mot kroppen, gunga lugnt eller lägga det på magen över din underarm (det så kallade flygplansgreppet) kan ge lättnad genom att sätta ett milt tryck mot magen. Ett varmt bad har samma lugnande effekt för många. Spädbarnsmassage, magmassage i mjuka, cirkulära rörelser medurs runt naveln, kan hjälpa magen att bli av med gaser. Se också över matningen: rapa barnet ordentligt efter varje mål, och kontrollera att nappflödet på flaskan varken är för snabbt eller för långsamt om barnet får ersättning. Har du kvällsskrik som återkommer varje dag kan du också läsa vår genomgång av kvällsoro hos bebisar för fler konkreta rutiner att prova.
Kan pysventil eller magdroppar hjälpa? Behandling och tips vid kolik
Två av de vanligaste behandlingarna föräldrar provar är pysventil och magdroppar. En pysventil sätts i barnets ändtarm en kort stund och hjälper barnet släppa ut gaser som annars fastnar i tarmen, vilket kan ge snabb lindring vid en spänd, gasig mage. Magdroppar ges via munnen och ska underlätta för magen att hantera gaserna, men effekten är inte vetenskapligt bevisad för alla barn utan varierar från fall till fall. Ett tredje alternativ med visst forskningsstöd är probiotikadroppar med bakterien Lactobacillus reuteri, som i studier visat viss lindrande effekt särskilt hos helammade barn. Prata gärna med BVC innan du provar ett tillägg, så att ni är överens om vad som är rimligt att testa.
Vad ska jag aldrig göra om barnet skriker mycket?
Skaka aldrig ett barn som skriker, oavsett hur uttröttad eller desperat du känner dig. Att skaka ett spädbarn kan orsaka allvarlig hjärnskada, så kallat skakvåld, eftersom barnets nacke och huvud ännu inte klarar den påfrestningen. Känns situationen övermäktig är det både tryggt och rätt att lägga barnet säkert i sin säng, gå in i ett annat rum några minuter för att samla dig, och sedan komma tillbaka. Be om avlösning från en partner, förälder eller vän så fort du kan, ingen förälder ska behöva klara en kolikperiod helt själv.
När ska jag söka vård för mitt barn?
Sök vård om barnet utöver skriket har feber, kräks upprepade gånger, har blod i avföringen, går ner i vikt eller verkar ovanligt slött och svårväckt mellan skrikattackerna. Dessa tecken talar för något annat än kolik och bör alltid undersökas. Det är också värt att låta BVC utesluta andra förklaringar som kan likna kolik, till exempel allergi mot komjölksprotein eller reflux, särskilt om skriket inte följer det typiska kvällsmönstret eller om barnet samtidigt har mag- och hudsymtom. Du behöver inte vänta på ett akut varningstecken för att höra av dig, känner du dig orolig eller utmattad är det en fullt giltig anledning att kontakta BVC eller vårdcentralen.
Det är jobbigt att vara förälder till ett barn med kolik – be om hjälp
Kolikperioden är känd för att vara psykiskt påfrestande, inte för att den är farlig för barnet utan för att den sliter på föräldrarnas sömn och ork under flera veckor i följd. Många barnhälsovårdsmottagningar frågar därför medvetet hur föräldern själv mår, inte bara hur barnet har det. Våga be om hjälp, dela nätterna med en partner om möjligt, och kom ihåg att kolikperioden är övergående, de allra flesta barn är helt symtomfria senast vid 4 månaders ålder.