Magsjuka hos barn ger framför allt kräkningar och diarré, ofta tillsammans med ont i magen, feber och trötthet. De flesta barn blir sjuka snabbt, mår som sämst i ett par dygn och är helt återställda inom en vecka utan att behöva söka vård. Det viktigaste du kan göra som förälder är att se till att barnet får i sig tillräckligt med vätska, eftersom vätskebrist är den egentliga faran med magsjuka hos små barn, särskilt ju yngre barnet är.
Symtom på magsjuka hos barn
De vanligaste tecknen på att barnet har magsjuka är att barnet kräks och har diarré, ofta med start ganska plötsligt. Andra vanliga symtom är:
- Ont i magen eller magknip
- Illamående
- Feber
- Trötthet och orkeslöshet
- Matvägran, barnet vill sällan äta som vanligt
Symtomen brukar komma snabbt, ofta bara ett par dagar efter att barnet har smittats. Har barnet hög feber i samband med magsjukan är det oftast kroppens normala reaktion på infektionen, men feber gör också att barnet förlorar mer vätska och behöver extra uppmärksamhet kring vätskeintaget. Ju yngre barnet är, desto snabbare bör du reagera på symtomen, eftersom små barn tappar vätska fortare än äldre barn och vuxna.
Hur länge håller magsjukan i sig?
Kräkningarna brukar avta inom ett par dygn, men vissa virus ger besvär i upp till fem till nio dygn. Ibland kan det kännas som att magsjukan är över, för att sedan komma ytterligare någon kräkning. Diarré brukar dröja kvar längre än kräkningarna, ibland upp till en vecka innan magen är helt återställd, även om barnet i övrigt mår bättre.
Inkubationstiden, alltså tiden mellan att barnet smittats och att de första symtomen visar sig, varierar beroende på vilket virus som ligger bakom. Vanligast är att det tar mellan en och fyra dagar, men i vissa fall räcker det med några timmar innan magsjukan bryter ut. Ett barn som kräks flera gånger i rad de första timmarna behöver inte ha en allvarligare magsjuka än ett barn som bara kräks en enda gång, förloppet varierar mycket från fall till fall.
Vad orsakar magsjuka hos barn?
Magsjuka orsakas oftast av virus. Calicivirus, som brukar kallas vinterkräksjuka eftersom det är vanligast under vinterhalvåret, är en av de vanligaste orsakerna. Rotavirus är den vanligaste anledningen till att små barn behöver sjukhusvård för kraftig diarré, och därför ingår ett vaccin mot rotavirus numera i det svenska vaccinationsprogrammet för spädbarn. Ibland orsakas magsjuka i stället av bakterier, till exempel efter dåligt tillagad mat eller förorenat dricksvatten.
Så smittar magsjuka
Magsjuka smittar väldigt lätt och sprids ofta snabbt på förskolor, i skolan och inom familjen, framför allt via händer som varit i kontakt med kräk eller avföring och sedan rör vid mat, leksaker eller ytor. God handhygien är det bästa sättet att bromsa smittan i hemmet:
- Tvätta händerna noga med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök och blöjbyten samt före måltider. Handsprit fungerar inte mot alla virus, till exempel inte mot vinterkräksjukan, så tvål och vatten är säkrare än handsprit.
- Spola med nedfällt lock för att minska mängden virus som sprids i luften vid varje toalettbesök.
- Egen handduk till alla i hushållet, byt handdukar ofta så länge någon är sjuk.
- Tvätta i minst 60 grader kläder, handdukar och sängkläder som varit i kontakt med kräk eller diarré.
- Rengör leksaker och ytor som barnet ofta rör vid, gärna dagligen medan smittan pågår i hushållet.
Magsjuka delar en del symtom, som feber och allmän sjukdomskänsla, med andra vanliga barnsjukdomar, men kräkningar och diarré är det som skiljer ut just magsjuka från exempelvis luftvägsinfektioner eller utslagssjukdomar.
Kan man förebygga magsjuka?
Det går inte att helt skydda barnet från att någon gång bli magsjukt, viruset är för smittsamt och sprids för lätt bland barngrupper. Men du kan minska risken betydligt genom att alla i familjen tvättar händerna ofta, framför allt runt måltider och blöjbyten. Undvik gärna att dela glas, bestick och handdukar när någon i hushållet är sjuk, och håll barnet hemma från förskolan tills hen är frisk, så minskar du smittspridningen både för ditt eget barn och för andra familjer.
Behandling: vad ska du göra som förälder?
Det finns ingen egentlig behandling mot själva viruset, magsjukan måste gå sin gång, men du kan göra mycket för att barnet ska må bättre och undvika vätskebrist under tiden:
- Ge barnet vätska i små mängder men ofta. Dricker barnet mycket på en gång kommer det lätt upp igen. Vid kraftiga kräkningar kan du prova ungefär två teskedar, cirka 10 milliliter, var femte minut med sked eller en spruta från apoteket avsedd för läkemedel till barn.
- Använd vätskeersättning framför bara vatten när barnet kräks mycket eller har kraftig diarré. Vätskeersättningen innehåller salt och socker som hjälper kroppen att ta upp vätska snabbare i tarmen och begränsar diarrén. Finns receptfritt på apotek, både färdigblandad och som pulver att blanda själv.
- Fortsätt amma om du ammar, men gärna oftare och kortare stunder åt gången. Går det inte att amma direkt kan du pumpa ur bröstmjölk och droppa den mot insidan av barnets kind med en spruta, så rinner vätskan lugnt ner i halsen utan att barnet behöver anstränga sig.
- Prova isglass om barnet inte vill dricka. Isglass räknas som vätska och kan kännas skönt mot en irriterad hals efter kräkning, men fortsätt ändå erbjuda vätskeersättning parallellt med isglassen.
- Undvik koncentrerad juice och lightprodukter, de kan förvärra diarrén genom att dra mer vätska ut i tarmen i stället för att låta tarmen ta upp vätskan.
- Ge barnet mat igen så snart hen är sugen, det finns sällan skäl att vänta. Lättsmält mat som kokt fisk, ris eller vitt bröd är ofta lättast för magen de första dagarna.
Vätskebrist och uttorkning: vad ska du se upp för?
Den största risken vid magsjuka hos små barn är vätskebrist som i värsta fall leder till uttorkning. Risken är som högst hos bebisar under ett år och hos barn med kraftig diarré, ju yngre barnet är desto känsligare är kroppen för att förlora vätska. Var uppmärksam på om barnet:
- Blir ovanligt trött och hängigt
- Får kalla händer och fötter
- Kallsvettas
- Kissar mindre än vanligt eller har mörk, koncentrerad urin
Märker du sådana tecken bör du kontakta en vårdcentral eller ringa 1177 för rådgivning. Vid svår uttorkning kan barnet behöva vätska via dropp på sjukhus, men de flesta klarar sig med vätska och vätskeersättning hemma om man börjar ge det i tid, redan innan barnet hinner bli riktigt uttorkat.
Hur länge ska barnet stanna hemma?
Barn med magsjuka ska stanna hemma så länge de kräks eller har diarré. Barn som går på förskola eller familjedaghem kan gå tillbaka när det gått minst två dygn utan kräkning eller diarré och barnet orkar äta och delta som vanligt igen. Skolbarn räcker det oftast med att stanna hemma minst ett dygn efter att de blivit friska.
Friska syskon i samma hushåll behöver i regel inte stanna hemma i förebyggande syfte, men det är bra att vara extra noga med handtvätt och gå hem direkt vid första symtom. Är många barn sjuka samtidigt på en förskola kan enskilda förskolor ändå välja att be friska syskon stanna hemma en tid för att bromsa smittan, det beslutet skiljer sig mellan olika kommuner och förskolor.
När ska du söka vård?
De allra flesta barn med magsjuka behöver inte söka vård, besvären går över av sig själva inom några dagar. Kontakta en vårdcentral eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om:
- Barnet är under sex månader och får kräkningar och diarré
- Barnet inte blivit bättre inom ett dygn
- Barnet kissar betydligt mindre än vanligt eller har mörk urin
- Diarrén håller i sig i mer än två veckor, även om barnet i övrigt verkar friskt
Sök akut vård om barnet:
- Inte får i sig någon vätska alls eller kräks upp allt de dricker
- Är orkeslöst, ointresserat av omgivningen och svårt att väcka
- Har svår magont som inte går över eller blir värre
- Har blod i kräkningarna eller i avföringen
- Är under ett år och har riklig diarré, åtta till tio gånger om dagen eller oftare
Ring alltid mottagningen innan ni åker dit, magsjuka smittar mycket lätt och personalen kan då förbereda besöket så att inte fler smittas i väntrummet. Andra sjukdomar som ger hög feber och allmän sjukdomskänsla hos barn, som exempelvis vattkoppor, skiljer sig annars tydligt från magsjuka genom att de även ger utslag på huden, vilket kan vara till hjälp när du ska bedöma vad barnet faktiskt har.
Vanliga frågor om magsjuka hos barn
Hur länge smittar magsjuka? Barnet är som mest smittsamt medan hen kräks eller har diarré, men viruset kan finnas kvar i avföringen en tid efter att symtomen klingat av.
Hur mycket vätska behöver ett sjukt barn? Små mängder men ofta är bättre än mycket på en gång, gärna vätskeersättning i stället för bara vanligt vatten vid kraftiga kräkningar eller diarré.
Räcker det med hemmabehandling? Ja, för de allra flesta barn räcker vätska, vila och tid. Sök vård vid tecken på vätskebrist eller om barnet är under sex månader och inte blir bättre.
Innehållet är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Är du osäker på ditt barns tillstånd, kontakta alltid 1177 eller en vårdcentral.