Mjölkproteinallergi hos bebis kan vara svårt att känna igen eftersom symtomen ofta liknar andra vanliga bebisbesvär: kräkningar, magknip, eksem, lös avföring, förstoppning eller mycket skrik. Skillnaden är att besvären återkommer när barnet får i sig komjölksprotein, antingen direkt via modersmjölksersättning, gröt och mat eller indirekt via bröstmjölken om barnet ammas.
Det viktigaste rådet är enkelt: misstänker du mjölkproteinallergi, kontakta BVC eller vårdcentral. Du behöver inte ställa diagnosen själv, och ett litet barn ska inte stå på mjölkfri kost längre än nödvändigt utan uppföljning.
Vad är komjölksallergi hos barn?
Mjölkproteinallergi, även kallad komjölksallergi eller mjölkallergi, innebär att kroppens immunförsvar hos barn reagerar mot protein i komjölk. Det är alltså en allergisk reaktion, inte en känslig mage i största allmänhet.
Proteiner i mjölken finns i vanlig mjölk, yoghurt, grädde, ost, smör, välling, gröt, modersmjölksersättning och många färdiga livsmedel. Barn som är allergiska mot komjölk kan också reagera på mjölk från get eller får, eftersom proteinerna liknar varandra.
Hos bebisar upptäcks allergin ofta under första levnadsåret, och hör till de vanligare matallergierna hos spädbarn. För många barn växer allergin bort med tiden, men uppföljning behövs senare för att barnet ska få rätt näring och för att mjölk inte ska undvikas längre än nödvändigt. Barn med mjölkproteinallergi har också något högre risk att senare utveckla andra allergiska besvär, som astma.
Vanliga symtom på mjölkproteinallergi hos bebis
Symtom på mjölkproteinallergi kan komma från magen, huden, luftvägarna eller allmäntillståndet. Vanliga tecken är:
- kräkningar, refluxliknande besvär eller att barnet ofta kräks efter mat
- diarré, lös avföring, förstoppning eller mycket gaser
- blod eller slem i avföringen
- eksem, nässelutslag eller röd och irriterad hud
- magont, spänd mage och skrik efter matning
- dålig viktuppgång eller att barnet inte verkar nöjt efter måltider
- snuva, hosta eller rosslighet utan tydlig infektion
En del symtom överlappar med reflux hos bebis och andra magbesvär. Därför är sammanhanget viktigt: kommer besvären tillbaka när barnet får mjölkprodukter eller komjölksprotein?
Olika typer av allergisk reaktion
Mjölkproteinallergi kan se olika ut. Vid en snabb, IgE-medierad allergisk reaktion kommer symtomen ofta inom minuter upp till ett par timmar. Då kan barnet få utslag, svullnad, kräkningar, diarré eller i sällsynta fall en svår allergisk reaktion.
Vid en sen, icke-IgE-medierad reaktion kommer symtomen mer smygande. Det kan handla om återkommande magbesvär, eksem, blod i avföringen, kräkningar diarré eller avplanad viktutveckling. Den här typen kan vara svårare att koppla till mjölk eftersom symtomen inte alltid kommer direkt efter måltiden.
Mjölkproteinallergi eller laktosintolerans?
Mjölkproteinallergi förväxlas ofta med laktosintolerans, men det är två olika saker.
Vid mjölkproteinallergi reagerar immunförsvaret på protein i mjölk. Vid laktosintolerans har kroppen svårt att bryta ner laktos, alltså mjölksocker. Laktosintolerans är ovanligt hos små spädbarn, medan allergi mot komjölksprotein är en känd orsak till besvär under bebistiden.
Det betyder också att laktosfria produkter inte är lösningen vid mjölkproteinallergi. Laktosfri mjölk innehåller fortfarande mjölkprotein och kan därför ge symtom hos ett allergiskt barn.
Amning, ersättning och mjölkfri kost
En ammande bebis kan reagera på små mängder komjölksprotein som passerar via bröstmjölken. Om du ammar och BVC eller läkare misstänker allergi kan du ibland få prova mjölkfri kost under en begränsad period. Då behöver du vägledning, särskilt kring kalcium, D-vitamin och vad som faktiskt innehåller mjölk.
Läs gärna mer i vår guide till amning om du vill förstå hur matning, signaler och stöd kan fungera under den första tiden.
För flaskmatade bebisar kan vården rekommendera särskild mjölkfri ersättning. Vanlig modersmjölksersättning bygger ofta på komjölk och passar därför inte alltid. När barnet blir äldre kan mjölkfri gröt eller annan mjölkfri barnmat bli aktuell, men byt inte till växtdryck eller egen lösning för spädbarn. Små barn behöver näringsmässigt anpassad ersättning. Här kan vår guide till ersättning för bebis ge grundförståelse, men valet av mjölkfri gröt eller ersättning vid allergi ska göras med vården.
Hur ställs diagnosen, och vilken behandling ges?
Diagnosen mjölkproteinallergi bygger på barnets symtom, matdagbok, tillväxt och hur besvären förändras när mjölkprotein tas bort och sedan återintroduceras. Blodprov eller pricktest kan ibland hjälpa vid snabba reaktioner, men fångar inte alltid sena reaktioner.
Ofta används elimination och provokation. Elimination betyder att komjölk och produkter som innehåller mjölkprotein tas bort under en bestämd tid. Provokation betyder att barnet får prova mjölk igen på ett kontrollerat sätt för att se om symtomen återkommer.
Gör inte en lång provokation eller strikt mjölkfri kost på egen hand. För små barn är rätt diagnos viktig: barnet behöver tillräckligt med energi, protein, fett, kalcium och vitaminer.
När ska du söka vård?
Kontakta BVC eller vårdcentral om du misstänker mjölkproteinallergi, särskilt om barnet har återkommande kräkningar, diarré, eksem, magont, blod i avföringen eller inte går upp i vikt som förväntat. Detsamma gäller om du funderar på att ta bort mjölk ur barnets kost eller din egen kost vid amning.
Sök akut om barnet får andningsbesvär, blir blekt eller slött, svullnar i ansikte eller läppar, får kraftiga utslag med påverkat allmäntillstånd eller kräks upprepade gånger och inte får behålla vätska. Sök också snabbt vid tydligt blod i avföringen eller om du är orolig för uttorkning.
Om avföringen ändrar färg kan vår guide om grönt bajs hos bebis hjälpa dig att sortera vanliga orsaker, men blod eller påverkat allmäntillstånd ska alltid tas på allvar.
Sammanfattning
Mjölkproteinallergi hos bebis betyder att barnets immunförsvar reagerar mot komjölksprotein. Symtom kan vara kräkningar, diarré, förstoppning, eksem, magont, blod eller slem i avföringen och dålig viktuppgång. Reaktionen kan komma snabbt, men den kan också vara sen och svårtolkad.
Det är inte samma sak som laktosintolerans, och laktosfria produkter hjälper inte om barnet är allergiskt mot mjölkprotein. Vid misstanke: kontakta BVC eller vårdcentral, följ upp barnets vikt och gör eventuell mjölkfri kost, ersättning och provokation tillsammans med vården.