Vattkoppor förlopp: varicella dag för dag, inkubationstid och smittsamhet

Vattkoppor förlopp följer ett tydligt mönster som de flesta föräldrar känner igen i efterhand, även om det sällan känns förutsägbart när det pågår. Sjukdomen orsakas av varicella zoster-virus, förkortat VZV, och är mycket smittsamt redan innan de första utslagen syns. Från att barnet smittas till att det är helt friskt igen brukar det handla om en till tre veckor, uppdelat i inkubationstid, ett kort förstadium, en utslagsfas med blåsor som kommer i skov och en läkningsfas där allt torkar in. Den här guiden går igenom varje fas för sig, så du vet ungefär vad som väntar och när det är läge att söka vård.

Hur lång är inkubationstiden för vattkoppor?

Inkubationstiden, alltså tiden från att barnet smittas till att de första symtomen syns, är normalt 10–21 dagar. De flesta insjuknar i vattkoppor efter ungefär två veckor, men spannet är brett. Det gör det ofta svårt att peka ut exakt var smittan kom ifrån, eftersom barnet kan ha träffat en person med vattkoppor flera veckor tidigare utan att någon då visste om det.

Under hela inkubationstiden märks inga symtom alls. Viruset förökar sig i kroppen utan yttre tecken, och barnet mår som vanligt fram till de sista dagarna innan utslagen börjar synas. Ibland insjuknar syskon i samma familj med några dagars mellanrum, eftersom smittotillfället sällan är exakt detsamma.

Symtom på vattkoppor: vad märker du innan utslagen kommer?

Ett till två dagar innan de första utslagen bryter ut blir många barn lite sjuka på ett odramatiskt sätt: lindrig feber, huvudvärk, trötthet och ibland hosta eller snuva. Det är lätt att missa dessa tidiga symtom på vattkoppor eller skylla dem på en vanlig förkylning, särskilt eftersom barnet redan då för smittan vidare utan att någon vet om det.

Hos små barn är förstadiet ofta mycket kort eller obemärkt, de röda utslagen kan vara det första tecknet som föräldern faktiskt lägger märke till.

Utslagsfasens tre stadier, dag för dag

Själva utslagen är det som gör vattkoppor lätta att känna igen, och de utvecklas i tre tydliga steg som pågår om vartannat under några dagars tid:

1. Röda prickar (dag 1–2). Utslagen börjar som små, röda prickar, ofta först på bröstet, magen eller ryggen, för att sedan sprida sig till ansiktet, hårbotten, armarna och benen. Hos vissa barn dyker enstaka blåsor upp, hos andra sprider sig utslagen över hela kroppen.
2. Vätskefyllda blåsor (dag 2–4). Prickarna omvandlas till blåsor med klar vätska inuti, och det är i det här stadiet blåsorna kliar som mest intensivt, med störst risk för rivsår.
3. Sårskorpor (dag 4–7). Blåsorna spricker och torkar in till sårskorpor. Eftersom nya blåsor fortsätter komma i skov under tre till fem dagar syns ofta alla tre stadierna samtidigt på samma barn: nya röda prickar, färska blåsor och äldre sårskorpor sida vid sida.

Det gör att utslagen kan se olika ut från dag till dag, och att det tar längre tid än man kanske tror innan hela huden har läkt. Räkna med att det dröjer omkring en vecka från de första utslagen tills de sista blåsorna har torkat in.

Hur länge smittar vattkoppor under förloppet?

Vattkoppor sprids via luften, när barnet hostar eller nyser, och genom direktkontakt med vätskan i blåsorna. Smittsamheten börjar alltså redan ett till två dagar innan utslagen syns och fortsätter i ungefär sex dagar efter att de första prickarna kommit, tills samtliga blåsor har torkat in och blivit sårskorpor.

Vattkoppor smittar lika lätt inomhus som utomhus, så länge personer som inte haft sjukdomen tidigare vistas nära den som är sjuk.

Hur länge behöver barnet stanna hemma vid vattkoppor?

Barnet bör stanna hemma från förskola eller skola tills det är feberfritt, piggt i sig och samtliga blåsor har torkat in till sårskorpor, i praktiken en dryg vecka från de första utslagen. Informera gärna förskolan så att andra familjer med ovaccinerade eller extra känsliga barn vet om smittan.

Behandling: vad kan du göra själv för att lindra symtomen?

Vattkoppor läker i de allra flesta fall av sig själva utan receptbelagd behandling, men det finns mycket du kan göra själv hemma för att göra förloppet skönare för barnet:

• Svala bad utan tvål lugnar huden och minskar klådan.
• Håll naglarna korta så minskar risken att barnet river sönder blåsorna och får ärr eller en infektion.
• Febernedsättande med paracetamol kan ges vid feber, enligt ålder och doseringsanvisning.

För en mer detaljerad genomgång av klådlindring, febernedsättande och när huden behöver extra omsorg finns en fördjupning i vår guide om vattkoppor hos barn, symtom och behandling.

Vem får ett svårare förlopp av vattkoppor?

Förloppet varierar en del beroende på vem som blir sjuk:

• Ålder. Riktigt små barn klarar sig ofta med ett mildare förlopp, medan äldre barn och tonåringar tenderar att få kraftigare besvär.
• Vuxna. Den som aldrig haft vattkoppor som barn och smittas i vuxen ålder får vanligen ett tyngre förlopp, med högre feber och fler blåsor, och löper större risk för komplikationer som lunginflammation.
• Nedsatt immunförsvar. Barn och vuxna med nedsatt immunförsvar kan få ett allvarligare och mer utdraget förlopp, och bör kontakta vården redan vid misstänkt smitta.
• Vaccination. Det går att vaccinera barn mot vattkoppor privat i Sverige, men vaccinet ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Väljer man att vaccinera och barnet ändå smittas blir förloppet oftast betydligt mildare, med färre blåsor och kortare sjukdomstid. Läs mer om vilka sprutor som faktiskt ingår för barn i vaccinationsprogrammet.

Vattkoppor och graviditet: vad gäller om du väntar barn?

Den som är gravid och aldrig haft vattkoppor bör undvika kontakt med sjuka och kontakta mödravården direkt vid misstänkt smitta. Ett ovanligt men allvarligt förlopp hos den gravida kan i sällsynta fall påverka fostret, särskilt tidigt i graviditeten, medan de flesta blivande mammor som redan haft sjukdomen som barn är immuna och löper ingen extra risk.

När avviker förloppet från det normala, och när ska du söka vård?

De flesta barn läker av sig själva utan komplikationer. Kontakta vården om något av följande inträffar under förloppet:

• Hög feber som håller i sig mer än ett par dagar eller stiger kraftigt igen efter att ha sjunkit.
• Blåsor som blir rejält röda, svullna eller vätskar illaluktande, tecken på att de blivit infekterade av bakterier.
• Andningsbesvär, kraftig hosta eller bröstsmärta.
• Svår huvudvärk, stelhet i nacken eller ljuskänslighet.
• Barnet är nyfött, under tre månader, eller har nedsatt immunförsvar av annan orsak.

Bältros och andra följdsjukdomar efter vattkoppor

När förloppet är över och alla sårskorpor fallit av, oftast fläckfritt om barnet inte rivit sönder blåsorna, ligger viruset kvar vilande i nervsystemet resten av livet. Det gör i sig ingen skada, men kan årtionden senare aktiveras igen och orsaka bältros, en följdsjukdom som är vanligast hos vuxna och äldre. Den som aldrig haft sjukdomen som barn har heller inget vilande virus i kroppen och kan därför inte drabbas av bältros förrän de först smittats av vattkoppor.

Andra, mer sällsynta följdsjukdomar är bakteriella hudinfektioner i blåsorna och, hos vuxna eller personer med nedsatt immunförsvar, lunginflammation. De allra flesta som haft vattkoppor en gång blir dessutom immuna mot sjukdomen och insjuknar igen ytterst sällan.

Vill du läsa om fler barnsjukdomar med liknande förlopp och hur du känner igen dem finns en bredare genomgång i vanliga barnsjukdomar.