Öroninflammation hos barn är en infektion i mellanörat, alltså hålrummet bakom trumhinnan. Den börjar ofta plötsligt i samband med en förkylning och ger ont i örat, feber och lock för örat. De flesta öroninflammationer går över av sig själv på några dagar, och barn mellan ungefär ett och tolv år behöver oftast ingen antibiotika. Barn under ett år, barn med sprucken trumhinna och barn under två år som har ont i båda öronen ska däremot alltid undersökas av läkare.
Öroninflammation kallas ibland akut öroninflammation eller akut otit (på läkarspråk otitis media) eftersom besvären kommer snabbt. Det är den näst vanligaste infektionen hos barn efter förkylning hos barn, och de flesta barn får öroninflammation minst en gång innan de fyller fem till sex år.
Vilka är de vanliga symtomen på öroninflammation hos barn?
Det här är vanliga symtom på öroninflammation:
- ont i örat, särskilt när barnet ligger ner
- feber
- en känsla av lock för örat
- sämre hörsel
- trötthet, sämre aptit och svårt att sova
Hur besvären märks beror på barnets ålder. Barn under ett år får ofta feber och mycket ont, och de kan bli ömma runt öronen och sova dåligt. Små barn kan inte säga var det gör ont, så trötthet, gnällighet och dålig sömn kan vara de tydligaste tecknen. Äldre barn, från ungefär tre till fyra års ålder, brukar inte få feber. De kan i stället få dålig matlust, bli lätt irriterade och ha svårt att somna.
Efter några dagar brukar smärtan avta. Lock för örat och nedsatt hörsel kan sitta i lite längre.
Vad händer om trumhinnan spricker?
Ibland blir trycket i mellanörat så högt att trumhinnan spricker. Det gör väldigt ont precis innan, och sedan minskar smärtan plötsligt. Ur hörselgången rinner då var, som är vitgult och tjockare än vatten, ibland med lite blod. En sprucken trumhinna är inte farlig och läker oftast av sig själv på några dagar upp till en vecka, men barnet ska alltid undersökas av läkare och får då behandling med antibiotika.
Vad orsakas öroninflammation av?
En öroninflammation kommer ofta i samband med en förkylning, influensa eller någon annan övre luftvägsinfektion. Förkylningsviruset gör slemhinnorna i näsan och öronen svullna och sämre på att försvara sig mot bakterier. Örontrumpeten, den kanal som normalt luftar mellanörat, täpps igen. Då samlas vätska bakom trumhinnan, där bakterier lätt får fäste och orsakar en infektion i mellanörat.
Trumhinnan blir röd och tjock, och det bildas var. Smärtan beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar. Hos små barn orsakas öroninflammationen av bakterier i ungefär 80 procent av fallen, och den vanligaste bakterien är pneumokocker. Andra är Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis och streptokocker.
Varför drabbas små barn så ofta? Det är vanligast att få öroninflammation mellan ett och två års ålder. Immunförsvaret är inte färdigutvecklat, barnen får många förkylningar och öroninflammation kan dessutom vara ärftligt. Sårbarheten minskar ju äldre barnet blir.
Smittar öroninflammation och behöver barnet vara hemma?
Själva öroninflammationen orsakas av bakterier som oftast inte smittar. Däremot uppstår öroninflammation nästan alltid i samband med en virusinfektion, och den smittar lätt via nysningar, hosta och händer.
Barnet bör vara hemma tills det har varit feber- och symtomfritt i minst ett dygn och orkar vara med en hel dag i förskolans aktiviteter. Det handlar både om smittan och om att en öroninflammation tar på krafterna.
När ska ni söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om barnet:
- har ont i örat i mer än ett dygn
- har ont i örat och samtidigt feber
- har vätska som rinner från örat
- fortfarande har ont eller det rinner två till tre dygn efter att en läkare bedömt besvären
- har lock för örat eller sämre hörsel tre till fyra veckor efter de första symtomen
- är yngre än ett år eller äldre än tolv år och har tecken på öroninflammation
- är under två år och verkar ha ont i båda öronen
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma var ni ska söka vård.
Sök vård genast vid de här tecknen
Kontakta genast vården, eller en akutmottagning om vårdcentralen är stängd, om barnet:
- har ont i örat, är stel i nacken, trött och mår illa
- har ont i örat, hög feber och verkar mycket sjukt
- är svullet och rött bakom örat, eller om örat har börjat stå ut
- har öronbesvär tillsammans med yrsel eller dålig balans
Svullnad bakom örat kan vara tecken på mastoidit, där inflammationen har spridit sig till benet bakom örat. Det är den vanligaste komplikationen men mycket ovanlig, och barnet behandlas då på sjukhus. Har barnet hög feber och kramper, läs om feberkramper hos barn.
Vad kan du göra själv för att lindra besvären?
De flesta öroninflammationer går över av sig själv, och vila och vätska är ofta den bästa medicinen. Det här kan lindra:
- Huvudet högt. Svullnaden i näsan och öronen minskar och det gör mindre ont. Bädda med extra kuddar. Ett barn under ett år kan du ha i knät, i en bärsele eller i en babysitter, och du kan höja huvudändan av sängen med tjocka böcker under sängbenen.
- Koksaltlösning i näsan. Koksaltdroppar eller koksaltsprej från apoteket gör det lättare att andas när näsan är täppt.
- Avsvällande nässprej. Minskar nästäppan vid förkylning men hjälper inte mot själva öroninflammationen. Den kan ges till barn från ett års ålder och ska inte användas i mer än tio dagar.
- Skydda örat mot vatten. Bada inte när det rinner ur örat, och undvik vatten i örat i någon vecka efter att det har slutat rinna.
- Smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Paracetamol eller ibuprofen (ibuprofen till barn över sex månader) lindrar smärtan om barnet har mycket ont. Läs bipacksedeln eller fråga på apoteket om rätt dos.
Feber är ett av kroppens sätt att bekämpa infektioner, så ett barn som i övrigt mår bra behöver inte febernedsättande. Ring 1177 eller vårdcentralen innan du ger läkemedel till ett barn som är yngre än sex månader. Barn och ungdomar under 18 år ska inte få läkemedel med acetylsalicylsyra, eftersom det finns risk för Reyes syndrom.
Hur går undersökning och behandling till?
Läkaren undersöker hörselgången och trumhinnan med ett otoskop eller öronmikroskop, som lyser upp och förstorar. Med en liten luftpuff kontrollerar läkaren trumhinnans rörlighet, och ibland används en tympanometer som mäter trycket i mellanörat. Ingen av undersökningarna gör ont.
Behandlingen beror på barnets ålder, eftersom risken för komplikationer varierar:
| Vem | Behandling |
|---|---|
| Barn under ett år | Alltid antibiotika |
| Barn under två år med öroninflammation i båda öronen | Alltid antibiotika |
| Barn mellan ett och tolv år | Läker oftast av sig själv, antibiotika vid hög feber eller mycket ont trots läkemedel, risk för spridning eller annan allvarlig sjukdom |
| Barn över tolv år | Alltid antibiotika |
| Sprucken trumhinna, alla åldrar | Alltid antibiotika |
Förstahandsvalet är oftast penicillin (Kåvepenin) i fem dagar. Efter två till tre dagar ska det sluta rinna var ur örat.
Uppföljning och återkommande öroninflammationer
Barn som är yngre än fyra år och har haft öroninflammation i båda öronen ska på återbesök efter tre månader. Läkaren kontrollerar då om det finns vätska kvar bakom trumhinnan, eftersom det kan påverka hörseln. Kvarstående nedsatt hörsel kan också påverka barnets språkutveckling, så sök vård om hörseln verkar sämre flera månader efteråt.
Barn som får återkommande öroninflammationer kan få ett litet plaströr inopererat i trumhinnan på en öronklinik. Röret leder in luft i mellanörat och minskar risken för nya öroninflammationer.
Kan man förebygga öroninflammation?
Det går inte att undvika helt, eftersom förkylningar är så vanliga. Men det hjälper att:
- undvika miljöer med tobaksrök, som irriterar slemhinnorna
- amma om du kan, eftersom amning har en skyddande effekt under perioden barnet ammas
- följa barnvaccinationsprogrammet, där vaccin mot pneumokocker har minskat antalet öroninflammationer
Kan andra besvär likna öroninflammation?
Ont i örat kan bero på annat. Vid öronkatarr samlas vätska i mellanörat, ofta efter en förkylning, och barnet hör sämre och får lock för örat, ibland utan att det gör ont. Hörselgångseksem kan också ge smärta och nedsatt hörsel, men då kliar och fjällar hörselgången. Förkylningen bakom öroninflammationen ger ofta också snuva och hosta hos barnet, som kan sitta kvar en tid efter att örat har blivit bra.